<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>ETuts</title>
	<atom:link href="http://etuts.tk/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://etuts.tk</link>
	<description>සියල්ල සිංහලෙන් ඉගෙනගන්නට</description>
	<lastBuildDate>Sun, 06 May 2012 08:40:18 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.1</generator>
		<item>
		<title>Adobe Flash පළමු පාඩම: හැඳින්වීම</title>
		<link>http://etuts.tk/adobe-flash-1st-lesson/</link>
		<comments>http://etuts.tk/adobe-flash-1st-lesson/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 06 May 2012 08:40:18 +0000</pubDate>
		<dc:creator>niCkol</dc:creator>
				<category><![CDATA[2D Graphics]]></category>
		<category><![CDATA[Flash]]></category>
		<category><![CDATA[පාඩම්]]></category>
		<category><![CDATA[featured]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://etuts.tk/?p=237</guid>
		<description><![CDATA[ෆ්ලෑෂ් මෘදුකාන්ගයෙන් වැඩ කරන හැටි මුල සිට ඇඩෝබි ෆ්ලෑෂ් මෘදුකාන්ගයේ මුහුණත හදුනා ගනිමු. ෆ්ලෑෂ් මෘදුකාංගයේ වැඩ ඇරඹීම. පරිගණකයට ෆ්ලෑෂ් මෘදුකාන්ගය ස්ථාපනය කර ඇත්නම් ඔබට Start -&#62; All Programms -&#62; Adobe Flash CS6 Extended යන්න තෝරා එය විවෘත්ත කර ගැනීමට හැක. ...]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong><span style="font-size: x-large;">ෆ්ලෑෂ් මෘදුකාන්ගයෙන් වැඩ කරන හැටි මුල සිට</span></strong></p>
<p><span style="font-size: small;"><div id="accordion-0" class="sws-accordion"><h3><a href="#">ඇඩෝබි ෆ්ලෑෂ් මෘදුකාන්ගයේ ඉතිහාසය.</a></h3><div> </div>
 <span style="font-size: medium;">ෆ්ලෑෂ් මෘදුකාන්ගයේ මුල්ම සංස්කරණය වනුයේ Macromedia Flash 1. එය Macromedia සමාගම විසින් 1996 දී නිකුත් කල අතර එතැන් පටන් එකදිගට සංස්කරණ අටක් නිකුත් කරන ලදි. එහි අටවන සංස්කරණය ලෙස Macromedia Flash 8 සංස්කරණය 2005 දී නිකුත් විය. එය Macromedia සමාගම් අවසාන සංස්කරණයි මින් පසුව මෙම මෘදුකාන්ගය ඉදිරිපත් කරන ලද්දේ Adobe සමාගම විසින්ය. Adobe සමාගම 2007 දී නිකුත් කලAdobe Flash CS3 සංස්කරණය වඩාත් ජනප‍්‍රිය විය එහි අලූත්ම සංස්කරණය වන්නේ Adobe Flash CS6 Extended සංස්කරණයයි.</span> </div><script>jQuery(document).ready(function($){sws_accordion('#accordion-0',{autoHeight:	false});});</script></span></p>
<p><span style="font-size: small;"><div class="divider_top"><a href="#">Top</a></div></span></p>
<p><span style="font-size: large;"><strong><span style="color: #666699;">ඇඩෝබි ෆ්ලෑෂ් මෘදුකාන්ගයේ මුහුණත හදුනා ගනිමු.</span></strong></span></p>
<p style="text-align: center;"><img class="aligncenter" src="http://i.imgur.com/T1l6y.jpg" alt="Flash" width="491" height="368" /></p>
<ul>
<li><strong><span style="font-size: medium;">ෆ්ලෑෂ් මෘදුකාංගයේ වැඩ ඇරඹීම.</span></strong></li>
</ul>
<p><span style="font-size: medium;">පරිගණකයට ෆ්ලෑෂ් මෘදුකාන්ගය ස්ථාපනය කර ඇත්නම් ඔබට</span><br />
<span style="font-size: medium;"> Start -&gt; All Programms -&gt; Adobe Flash CS6 Extended</span><br />
<span style="font-size: medium;"> යන්න තෝරා එය විවෘත්ත කර ගැනීමට හැක. මෙසේ ෆ්ලෑෂ් වෙත පිවිසුණු විට මුලින්ම දැක ගත හැක්කේ Welcome තිරයයි.  අලූත් Document එකක් සකස් කර ගැනීමට Flash File (Action Script 3.0) හෝ Flash File (Action Script 2.0) යන්න ක්ලික් කරන්න. මම මුලින්ම ඔබට කියා දීමට බලාපොරොත්තු වන්නේ Flash File (Action Script 2.0) වලින් වැඩ කරන ආකාරයයි. පසුවFlash File (Action Script 3.0) ගැන කියා දීමට බලාපොරොත්තු වේ.</span></p>
<p><span style="font-size: medium;">මෙම තිරයේදි ඔබට තව Adobe Air 2 , Flash CS5 සංස්කරනයේ අලූතින් එක් වී ඇති අංගයක් වන iPhone වලට Apps ලිවීමට iPhone OS  ,Flash Lite 4 වැනි බොහෝ දේ දැකගත හැක .</span></p>
<p><img class="aligncenter" src="http://i.imgur.com/n9kQi.jpg" alt="Flash" width="491" height="368" /></p>
<p><span style="font-size: medium;"><div class="divider_line"></div><br />
</span></p>
<ul>
<li><strong><span style="font-size: medium;">ෆ්ලෑෂ් Document එකක් සකසා ගන්නා හැටි.</span></strong></li>
</ul>
<p><span style="font-size: medium;">ෆ්ලෑෂ් tray එකෙහි ප‍්‍රමානය හා තවත් සැකසුම් සිදු කිරීම සඳහා Modify මෙනු එක තුලින් Document  යන්න ලබා ගන්න.</span></p>
<p style="text-align: center;"><img class="aligncenter" src="http://i.imgur.com/LEFeo.jpg" alt="Flash" width="367" height="316" /></p>
<p><span style="font-size: medium;">දැන් විවෘත්ත වන්නේ Documet Properties ඩයලොග් බොක්ස් එකයි එහි Ruler Unit නම් ස්ථානයෙන් අප හදන ෆ්ලෑෂ් ෆයිල් එකට භාවිතා කරන මිනුම් වර්ගය ලබා දෙන්න පුලූවන් අප මෙම ෆ්ලෑෂ් ෆයිල් එක හදන්නේ පරිගණක තිරයක පෙන්වීමට බැවින් Ruler Unit එක Pixels ලෙස තැබීම යෝග්‍ය වේ.</span><br />
<span style="font-size: medium;"> තව Documet Properties බොක්ස් එකේ Dimension යන්නට ඉදිරියේ ඇති Width හා Height  යන කොටු දෙකේ ඇති මිනුම් වෙනස් කර tray එකෙහි දිග සහ පළල වෙනස් කර ගත හැකිය. තව Documet Properties බොක්ස් එකේ Background Color යන ස්ථානයේ ඉදිරියේ ඇති සුදු පැහැති කොටුව මත ක්ලික් කර එවිට වර්ණ වැඩි ගණනක් ඇති කලර් පැලට් එකක් විවෘත්ත ෙවි එමගින් අවශ්‍ය වර්ණයක් ලබා දිය හැක. තව Documet Properties බොක්ස් එකේ Frame Rate නම් සථානයෙන් සජිවීකරනය රූපරාමුවෙන් රූපරාමුවට ගමන් කරන ෙවිගය සකස් කල හැක එහි සම්මත අගය 12 වන අතර එය අඩු හෝ වැඩි කල හැකිය.</span></p>
<p><img class="aligncenter" src="http://i.imgur.com/l6DYH.jpg" alt="Flash" width="475" height="241" /></p>
<p><span style="font-size: medium;"><div class="divider_line"></div><br />
</span></p>
<ul>
<li><strong><span style="font-size: medium;">ෆ්ලෑෂ් ටූල් බාර්</span></strong></li>
</ul>
<p><img class="aligncenter" src="http://i.imgur.com/CZuWk.jpg" alt="Flash" /></p>
<p><span style="font-size: medium;">ෆ්ලෑෂ් මෘදුකාන්ගයෙන් ලබා දෙන ටූල් බාර් එකේ ඇති ටූල් සියල්ල පහසුවෙන් හැසිරවිය හැකි ඒවාය එහෙත් එම ටූල්ස් ගැන නිසි අවබෝධයක් නැතිව ඒවායින් වැඩ කර ගැනීම අපහසුය.</span><br />
<span style="font-size: medium;"> මෙම ටූල්ස් වලින් වැඩ කරන ආකාරය ඉදිරීයේදි අපි කරන වැඩ වලදී පහසුවෙන් ඉගෙනීමට හැකි වේවි.</span></p>
<p><span style="font-size: medium;">විවිධ හැඩතල නිර්මාණය කිරීම</span><br />
<span style="font-size: medium;"> ෆ්ලෑෂ් මෘදුකාන්ගයෙන් වැඩ කරන විට බොහෝ නිර්මාණ සඳහා හැඩ තල කොටස් අවශ්‍ය වේ මෙම හැඩතල නිර්මාණය සඳහා යොදා ගත හැකි ටුල්ස් බොහොමයක් ඇත. අපි මෙම කොටසෙන් එම ටූල්ස් ගැන සහ එම ටුල්ස් වලින් වැඩ කරන ආකාරය ගැන ඉගෙනගමු.</span></p>
<p><span style="font-size: medium;"><div class="divider_line"></div><br />
</span></p>
<ul>
<li><strong><span style="font-size: medium;">ලයින් ටූල් භාවිතා කිරීම (Line Tool)</span></strong></li>
</ul>
<p><span style="font-size: medium;">යතුරු පුවරුවේ Shift Key එක Press කරගෙන පෙර කියූ ලෙසට අඳින විට අංශක 45 කෝණ වලින් පමණක් සරළරේඛා ඇඳිය හැක. ඇද නොවු ඍජු රේඛා ඇඳ ගත හැක.</span></p>
<p><span style="font-size: medium;"><div class="divider_line"></div><br />
</span></p>
<ul>
<li><strong><span style="font-size: medium;">රෙක්ටෑන්ගල් ටූලය භාවිතා කිරීම</span></strong></li>
</ul>
<p><span style="font-size: medium;">මෙම ටුලය මත මඳ වෙලාවක් ක්ලික් කරගෙන සිටින විට ටුල්ස් අඩංගු ෆයිල් අවුට් එකක් දිග හැරේ එහි සබ් ටුල්ස් 5 දැක ගත හැක</span><br />
<span style="font-size: medium;"> මෙම ටූල්ස් භාවිතා කර වෘත්ත චතුරස‍්‍ර බහුඅශ‍්‍ර වැනි හැඩතල ඇඳ ගත හැකිවේ.</span></p>
<p><span style="font-size: medium;"><div class="divider_line"></div><br />
</span></p>
<ul>
<li><strong><span style="font-size: medium;">Brush Tool භාවිතා කිරීම</span></strong></li>
</ul>
<p><span style="font-size: medium;">කැමති ආකාරයේ පින්සලක් තෝරා අවශ්‍ය හැඩ තල ඇඳ ගැනීමට බ‍්‍රෂ් ටූල් එක භාවිතා කල හැකිය.</span><br />
<span style="font-size: medium;"> ටූල් බොක්ස් එකෙන් බ‍්‍රෂ් ටූල් එක තොරා ගත් පසු ප්‍රොපටීස් පැනල් එකෙ ඇති වර්ණ කොටු 2 මගින් බ‍්‍රෂ් එකේ වර්ණය සකස් කර ගත හැකිය</span><br />
<span style="font-size: medium;"> තවද ප්‍රොපටීස් පැනල් එකෙ ඇති smoothing යන කොටස මගින් brush එකේ smooth එක වෙනස් කල හැක.</span></p>
<p><span style="font-size: medium;"><div class="divider_top"><a href="#">Top</a></div><br />
</span></p>
<p><strong><span style="font-size: medium;">සාදාගත් ෆ්ලෑෂ් ඩොකියුමන්ට් එකක් නැවත වෙනස් කල හැකි ආකාරයට Save කර ගන්නා ආකාරය</span></strong></p>
<p><span style="font-size: medium;">සාදාගත් ෆ්ලෑෂ් ඩොකියුමන්ට් එකක් නැවත වෙනස් කල හැකි ආකාරයට FLA ඩොකියුමන්ට් එකක් ලෙස Save කර ගැනීමට මෙනු බාර් එකේ ඇති</span><br />
<span style="font-size: medium;"> File -&gt; Save යන්න තෝරන්න.</span><br />
<span style="font-size: medium;"> පෙර Save කරන ලද ඩොකියුමන්ට් එකක් නැවත වෙනත් තැනක කිරීමට නම්</span><br />
<span style="font-size: medium;"> File -&gt; Save As යන්න තෝරන්න.</span></p>
<p><img class="aligncenter" src="http://i.imgur.com/dqhSJ.jpg" alt="Flash" /></p>
<p><span style="font-size: medium;"><div class="divider_line"></div><br />
</span></p>
<p><strong><span style="font-size: medium;">සාදාගත් ෆ්ලෑෂ් ඩොකියුමන්ට් එකක් නැවත වෙනස් කල නොහැකි ආකාරයට Save කර ගන්නා ආකාරය</span></strong></p>
<p><span style="font-size: medium;">සාදාගත් ෆ්ලෑෂ් ඩොකියුමන්ට් එකක් නැවත වෙනස් කල නොහැකි ආකාරයට EXE ගොනුවක් ලෙස හෝ SWF Movie  එකක් ලෙස Save කර ගත යුතු වේ.</span></p>
<p><img class="aligncenter" src="http://i.imgur.com/ixMf3.jpg" alt="Flash" /></p>
<p><span style="font-size: medium;">EXE ගොනුවක් ලෙස Save කර ගැනීමට මෙනු බාර් එකේ ඇති</span><br />
<span style="font-size: medium;"> File -&gt; Publish Settings යන්න තෝරන්න</span><br />
<span style="font-size: medium;"> එවිට මතු වන්නේ Publish Settings ඩයලොග් බොක්ස් එකයි පහත රූපයේ දැක්වෙන අංක 1 නම් සථානයෙන් Windows Projector (.EXE) නම් ස්ථානයට හරි ලකුණක් දමා රූපයේ දැක්වෙන අංක 2 නම් සථානයෙන් Save කර ගත යුතු ස්ථානය තෝරා දිය හැක එම වැඩ සියල්ල අවසන් වූ පසු රූපයේ දැක්වෙන අංක 3 න් දක්වා ඇති Publish බොත්තම තද කර ධන කරන්න.</span></p>
<p><span style="font-size: medium;">SWF Movie එකක් ලෙස Save කර ගැනීමට මෙනු බාර් එකේ ඇති</span><br />
<span style="font-size: medium;"> File -&gt; Publish Settings යන්න තෝරන්න.</span><br />
<span style="font-size: medium;"> පෙර ලෙසම මතුවන්නේ Publish Settings ඩයලොග් බොක්ස් එකයි පහත රූපයේ දැක්වෙන අංක 1 නම් සථානයෙන් Flash (.SWF) නම් ස්ථානයට හරි ලකුණක් දමා රූපයේ දැක්වෙන අංක 2 නම් සථානයෙන් Save කර ගත යුතු ස්ථානය තෝරා දිය හැක එම වැඩ සියල්ල අවසන් වූ පසු රූපයේ දැක්වෙන අංක 3 න් දක්වා ඇති Publish බොත්තම තද කර ධන කරන්න.</span></p>
<p><img class="aligncenter" src="http://i.imgur.com/bZex3.jpg" alt="Flash" /></p>
<p><span style="font-size: medium;"><div class="divider_top"><a href="#">Top</a></div><br />
</span></p>
<p style="text-align: center;"><span style="color: #666699;"><strong><span style="font-size: medium;">මම හිතනවා ඔබට ෆ්ලෑෂ් මෘදුකාන්ගය ගැන සුලූ හෝ අවබෝධයක් ලැබෙන්න ඇතැයි කියලා මීළඟ පාඩමෙන් අපි බලමු සාදා ගන්නා හැඩතල වලට සජීවිකරණයක් එක් කර ගන්නා ආකාරය ගැන.</span></strong></span></p>
<div class="divider_basic"></div>
<p style="text-align: center;"><span style="color: #800080;"><strong><span style="font-size: medium;">මෙම ලිපිය අප වෙත එවන ලද්දේ දැනට 11 වසරේ ඉගෙනුම ලබන සසික ප්‍රභාක සොහොයුරා විසින්ය. ඔහුට අපගේ ස්තුතිය!</span></strong></span></p>
<p style="text-align: center;"><span style="color: #800000;"><em><strong><span style="font-size: medium;">ඔබත් අපට මෙවැනි ලිපි එවීමට බලාපොරොත්තු වන්නේනම් අපව <a href="http://etuts.tk/contact-us/" target="_blank">සම්බන්ධ</a> කරගන්න.</span></strong></em></span></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://etuts.tk/adobe-flash-1st-lesson/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>PHP පළමු පාඩම – වින්ඩෝස් 7 පරිගණකයක php ස්ථාපනය කිරීම. කොටස-2</title>
		<link>http://etuts.tk/php-2nd-lesson/</link>
		<comments>http://etuts.tk/php-2nd-lesson/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 01 May 2012 15:34:05 +0000</pubDate>
		<dc:creator>niCkol</dc:creator>
				<category><![CDATA[PHP]]></category>
		<category><![CDATA[Web Des. & Dev.]]></category>
		<category><![CDATA[පාඩම්]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://etuts.tk/?p=231</guid>
		<description><![CDATA[අපි අද බලමු php ධාවනය කිරීම සඳහා වෙබ් සර්වරය සකසා ගන්නා ආකාරය. මේ සඳහා මම කලින් සඳහන් කල වින්ඩෝස් මෙහුයුම් පද්ධති සමඟ පැමිණෙන Internet Information Services (IIS) 7 සක්‍රීය කරගත යුතු වේ. හොඳයි අපි දැන් IIS 7 සක්‍රීය කරගන්නා ආකාරය ...]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><span style="font-size: medium;">අපි අද බලමු php ධාවනය කිරීම සඳහා වෙබ් සර්වරය සකසා ගන්නා ආකාරය. මේ සඳහා මම කලින් සඳහන් කල වින්ඩෝස් මෙහුයුම් පද්ධති සමඟ පැමිණෙන Internet Information Services (IIS) 7 සක්‍රීය කරගත යුතු වේ.</span></p>
<blockquote class="alignleft style01" align="">
<p> IIS 7 පැමිණෙන්නේ Windows Vista, 7 සහ Server 2008 සංස්කරණ සමඟයි.</p>
<p><cite></cite></p>
</blockquote>
<p><span style="font-size: medium;">හොඳයි අපි දැන් IIS 7 සක්‍රීය කරගන්නා ආකාරය බලමු.</span></p>
<p><span style="font-size: medium;">මේ සඳහා මුලින්ම Control Panel විවෘත කරගන්න. (Start -&gt; Control Panel)</span></p>
<p><span style="font-size: medium;">පහත පියවර අනුගමනය කරන්න</span><br />
<span style="font-size: medium;"> (Start&gt; Control Panel&gt; Programs and Features)</span></p>
<p><span style="font-size: medium;">ඉන්පසු වම්පස ඉහළ කෙළවරේ ඇති Turn Windows features on or off යන විධානය තෝරන්න.</span></p>
<p><img src="http://i.imgur.com/xJNKB.jpg" alt="01" width="513" height="373" /></p>
<p><span style="font-size: medium;">ඉන්පසු විවෘත වන වින්ඩෝවේ ඇති Internet Information Services යන පිවිසුම ළග ඇති කොටුව මත ක්ලික් කරන්න. (1)</span><br />
<span style="font-size: medium;"> පසුව එහි එදිරියේ ඇති + ලකුණ ක්ලික් කිරීමෙන් එහි ඇතුලත ඇති විධානයන් විවෘත කරගන්න. එහි Web Management Tools වෙත පිවිසී එහි ඇති IIS Management Console විධානය සක්‍රීය කරගන්න. පසුව World Wide Web Services වෙත පිවිසි අනතුරුව Application Development Features වෙත ගොස් CGI විධානය සක්‍රීය කරගන්න.</span></p>
<p><img src="http://i.imgur.com/wbvvb.jpg" alt="02" /></p>
<p><span style="font-size: medium;">ඉන්පසු Start Menu වෙත ගොස් Internet Information Services (IIS) Manager විවෘත කරගන්න. (Windows key+R &gt; inetmgr)</span></p>
<p><img src="http://i.imgur.com/PFCBO.jpg" alt="03" /></p>
<p><span style="font-size: medium;">මෙහි වම්පස කෙළවරේ ඇති Sites පිවිසුම වෙත ගොස් එහි Default Web Site පිවිසුමට යන්න. පසුව එහි ඇති Handler Mappings විවෘත කරගන්න.</span></p>
<p><img src="http://i.imgur.com/0nbvj.jpg" alt="04" width="614" height="311" /></p>
<p><span style="font-size: medium;">මෙහි දකුණුපස කෙළවරේ ඇති Add Module Mapping විධානය තෝරන්න.</span></p>
<p><img src="http://i.imgur.com/fASwE.jpg" alt="05" width="611" height="308" /></p>
<p><span style="font-size: medium;"> පහත පරිදි විස්තර ඇතුලත් කරන්න. (මෙහි Executable (optional): ස්ථානයට ඇතුලත් කල යුත්තේ ඔබ php ඔබේ පරිගණකයට ස්ථාපනය කරගත් ස්ථානයයි)</span></p>
<p><img src="http://i.imgur.com/r1Dq6.jpg" alt="06" /></p>
<p><span style="font-size: medium;">පසුව Yes බොත්තම ඔබන්න.</span></p>
<p><img src="http://i.imgur.com/rg2rQ.jpg" alt="07" /></p>
<p><span style="font-size: medium;">දැන් ඔබ සාර්ථකව වෙබ් සර්වරය php ධාවනය සඳහා සකස් කොට අවසානයි. මෙය පරික්ෂා කිරීම සඳහා Note Pad විවෘත කර පහත සඳහන් කේතයන් ඇතුළත් කරගන්න.</span></p>
<p><code>&lt;?php<br />
phpinfo();<br />
?&gt;<br />
</code></p>
<p><span style="font-size: medium;">ඉන්පසුව මෙය phpinfo.php ලෙස ඔබගේ පරිගණකයේ C:\inetpub\wwwroot තුල save කරගන්න. (save as type එක all files ලෙස ලබාදෙන්න). පසුව http://localhost/phpinfo.php වෙත පිවිස බලන්න.</span></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://etuts.tk/php-2nd-lesson/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>PHP පළමු පාඩම &#8211; වින්ඩෝස් 7 පරිගණකයක php ස්ථාපනය කිරීම. කොටස-1</title>
		<link>http://etuts.tk/php-1st-lesson/</link>
		<comments>http://etuts.tk/php-1st-lesson/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 30 Apr 2012 07:54:20 +0000</pubDate>
		<dc:creator>niCkol</dc:creator>
				<category><![CDATA[PHP]]></category>
		<category><![CDATA[Web Des. & Dev.]]></category>
		<category><![CDATA[පාඩම්]]></category>
		<category><![CDATA[featured]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://etuts.tk/?p=224</guid>
		<description><![CDATA[අපි අද බලමු php භාෂාව නිවැරදිව වින්ඩෝස් 7 පරිගණකයක ස්ථාපනය කරගන්නා ආකාරය. මේ සඳහා අපි fast CGI ප්‍රොටෝකෝලය යොදාගන්න බලාපොරොත්තු වෙනවා. php ඔබේ පරිගණකයේ ධාවනය කිරීමටනම් පහත සුදුසුකම් සපුරාලිය යුතුයි. පරිගණකයේ ධාවනය වන්නේ වින්ඩෝස් 7, 32bit පද්ධතිය ද, 64bit පද්ධතිය ...]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><span style="font-size: medium;">අපි අද බලමු php භාෂාව නිවැරදිව වින්ඩෝස් 7 පරිගණකයක ස්ථාපනය කරගන්නා ආකාරය. මේ සඳහා අපි fast CGI ප්‍රොටෝකෝලය යොදාගන්න බලාපොරොත්තු වෙනවා.</span></p>
<blockquote><div id="accordion-13" class="sws-accordion"><h3><a href="#">මොකක්ද මේ php?</a></h3><div><span style="color: #808000;">php යනු වැඩසටහන් සම්පාදනය කිරීමේ පරිගණක භාෂාවකි. මෙය යොදාගන්නේ වෙබ් අඩවි නිර්මාණය කිරීමට වේ. එනම් මෙය යොදාගන්නේ වෙබ් අඩවි තුල ධාවනය වන මෘදුකාංග නිර්මාණය කිරීමටයි.</span><br />
<span style="color: #808000;"> උදා: ලියාපදිංචි වීමේ අවසර පත්‍ර (Registration Form) ආදිය.</span></p>
<p><span style="color: #808000;">php යනු සර්වර් මත ධාවනය වන භාෂාවකි. එනම් එහි ඇති සියලු ලිපි වෙබ් අඩවිය මත නොපෙන්වයි.</span><br />
<span style="color: #808000;"> උදා: පරිගණකය මත ධාවනය වන photoshop මෘදුකාංගය ගතහොත් එහි ඇති ලිපි මදුකාංග මුහුණතේ නොපෙන්වයි. එම ලිපි වලින් අවශ්‍යය කාර්යය පමණක් සිදුවේ. photoshop ධාවනය වන්නේ අපගේ පරිගණකයේ දීය. php යනු ඊට සාපේක්ෂ නමුත් සර්වරයක් තුල ධාවනය වන එක්තරා මෘදුකාංගයකි.</span><br />
</div>
  </div><script>jQuery(document).ready(function($){sws_accordion('#accordion-13',{autoHeight:	true});});</script><br />
<div id="accordion-15" class="sws-accordion"><h3><a href="#">වෙනත් භාෂාවලට සාපේක්ෂව php සතු වාසි මොනවාද?</a></h3><div></p>
<ol>
<li><span style="color: #808000;">සම්පුර්ණයෙන්ම නොමිලේ වේ.</span></li>
<li><span style="color: #808000;">ඕනෑම දත්ත ගබඩාවක් සමග ක්‍රියාකරයි. උදා: MS Access, ORACLE, MySQL</span></li>
<li><span style="color: #808000;">ඕනෑම සර්වරයක් මත ධාවනය වේ.</span></li>
<li><span style="color: #808000;">ක්‍රියාකිරීම පහසුය</span></li>
</ol>
<p></div>
  </div><script>jQuery(document).ready(function($){sws_accordion('#accordion-15',{autoHeight:	true});});</script><br />
<div id="accordion-17" class="sws-accordion"><h3><a href="#">php ගොනුවක් යනු,</a></h3><div></p>
<ol>
<li><span style="color: #808000;">සෑම php ගොනුවක්ම .php විධානයෙන් අවසන් වේ.</span></li>
<li><span style="color: #808000;">php ගොනුවක් තුල html ගොනු අඩංගු කල හැකිය.</span></div>
  </div><script>jQuery(document).ready(function($){sws_accordion('#accordion-17',{autoHeight:	true});});</script></li>
</ol>
</blockquote>
<p><span style="font-size: medium;">php ඔබේ පරිගණකයේ ධාවනය කිරීමටනම් පහත සුදුසුකම් සපුරාලිය යුතුයි.</span></p>
<ol>
<li><span style="font-size: medium;">පරිගණකයේ ධාවනය වන්නේ වින්ඩෝස් 7, 32bit පද්ධතිය ද, 64bit පද්ධතිය ද යන්න සොයා බැලිය යුතුයි. පසුව ඊට අදාල php සංස්කරණය බාගත යුතුයි.  <a title="php බාගන්න" href="http://windows.php.net/download/" target="_blank">මෙතනින් බාගන්න.</a></span></li>
<li><span style="font-size: medium;">මෙහි VC9 යන සංස්කරණය බාගත යුතුයි.</span></li>
<li><span style="font-size: medium;">Thread Safe සංස්කරණය ස්ථාපනය කිරීමට Apache මොඩුයුලය ද, Non Thread Safe සංස්කරණය ස්ථාපනය කිරීමට නම ඔබ php, CGI Binary විදියට ස්ථාපනය කල යුතු වේ.</span></li>
<li><span style="font-size: medium;">Windows IIS (Internet Information Service) යොදාගන්නේනම් එ සඳහා Non Thread Safe සංස්කරණය ස්ථාපනය කිරීම යෝග්‍ය වේ.</span></li>
</ol>
<blockquote><p><div id="accordion-19" class="sws-accordion"><h3><a href="#">සැලකිලිමත්වන්න!!</a></h3><div><span style="color: #800000;">VC9 සංස්කරණය සකස්කොට තිබෙන්නේ Windows Studio 2008 සම්පාදකය පදනම් කොටගෙනය. එම නිසා VC9 සංස්කරණය ස්ථාපනය කිරීමටනම් ඔබ මෙම වැඩසටහන ස්ථාපනය කලයුතු වේ.</span></p>
<ul>
<li><span style="font-size: medium;"><a href="http://www.microsoft.com/downloads/details.aspx?FamilyID=9B2DA534-3E03-4391-8A4D-074B9F2BC1BF" target="_blank"><span style="color: #800000;">32bit සඳහා මෙතනින් බාගන්න</span></a><span style="color: #800000;">,</span></span></li>
<li><span style="font-size: medium;"><a href="http://www.microsoft.com/downloads/details.aspx?FamilyID=BD2A6171-E2D6-4230-B809-9A8D7548C1B6" target="_blank"><span style="color: #800000;">64bit සඳහා මෙතනින් බාගන්න</span></a><span style="color: #800000;">.</span></span></li>
</ul>
<p><span style="color: #800000; font-size: medium;">ඔබ Visual Studio 2008 සංස්කරණය ඔබගේ පරිගණකයේ ස්ථාපනය කර ඇත්නම් ඉහත සඳහන් කල වැඩසටහන ස්ථාපනය කිරීම අවශ්‍යය නොවේ. </span> </div>
  </div><script>jQuery(document).ready(function($){sws_accordion('#accordion-19',{autoHeight:	false});});</script></blockquote>
<p><span style="font-size: medium;">අපි දැන් php වින්ඩෝස් 7 පරිගණකයක ස්ථාපනය කරගන්නා ආකාරය විමසා බලමු.</span></p>
<p><span style="font-size: medium;">මේ සඳහා ඔබට php සංස්කරණයක් අවශ්‍යය වේ. ඒ සඳහා Non Thread Safe සංස්කරණයක් බාගන්න. (Windows සඳහා අවශ්‍යය .Zip ෆයිලය.) <a href="http://windows.php.net/download/" target="_blank">මෙතනින් යන්න</a>.</span></p>
<p><span style="font-size: medium;">ඉන්පසු එය Extract කරගන්න. (මම මගේ පරිගණකයේ C:\php5 යන ස්ථානයේ Extract කරගන්නම්)</span></p>
<p><span style="font-size: medium;">ඉන්පසු එහි ඇති php.ini-development යන ගොනුව Notepad හරහා විවෘත කරගන්න. පසුව එය php.ini ලෙස save කරගන්න.</span></p>
<p><span style="font-size: medium;">එහි වෙනස්කම් කිහිපයක් සිදු කිරීමට අපට සිදුවේ. පහත පියවරයන් නිවැරදිව අනුගමනය කරන්න.</span></p>
<ul>
<li><span style="font-size: medium;">ඔබගේ php.ini ගොනුවේ cgi.force_redirect යන විධානය සොයාගන්න. (Notepad &gt;&gt; Edit -&gt; Find). එහි අගය 0 ලබාදෙන්න. (cgi.force_redirect =0)</span></li>
<li><span style="font-size: medium;">ඉන්පසුව cgi.fix_pathinfo යන විධානය සොයාගන්න. එහි අගය 1 ලෙස සලසන්න. (cgi.fix_pathinfo =1)</span></li>
<li><span style="font-size: medium;">fastcgi.impersonate සොයාගන්න. එහි අගය ද 1 ලබාදෙන්න. (fastcgi.impersonate =1)</span></li>
<li><span style="font-size: medium;">extension_dir මෙහි ඔබ php ස්ථාපනය කල ස්ථානය ඇතුලත් කලයුතු වේ. (උදා: C:\php5\ext). මෙහි ext ඇතුලත් කරන්නේ php සතු Extension Files තිබෙන ස්ථානයයි.</span></li>
</ul>
<blockquote><p><span style="font-size: medium;"><div id="accordion-21" class="sws-accordion"><h3><a href="#">නිවේදනයයි</a></h3><div>ඔබ ඉහත save කරගත් php.ini ගොනුවේ පිටපතක් C:\windows ස්ථානයේද පිහිටුවාගන්න. </div>
  </div><script>jQuery(document).ready(function($){sws_accordion('#accordion-21',{autoHeight:	false});});</script></span></p></blockquote>
<p><span style="font-size: medium;">දැන් ඔබගේ පරිගණකයේ php ධාවනය කිරීමට සියල්ල සූදානම්ය. මීළග කොටසින් php ධාවනය කිරීමට අපගේ වෙබ් සර්වරය සකසා ගන්නා ආකාරය පිළිබද විමසා බලමු.</span></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://etuts.tk/php-1st-lesson/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>HTML පළමු පාඩම</title>
		<link>http://etuts.tk/html-1st-lesson/</link>
		<comments>http://etuts.tk/html-1st-lesson/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 28 Apr 2012 03:52:18 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Pathum</dc:creator>
				<category><![CDATA[HTML]]></category>
		<category><![CDATA[Web Des. & Dev.]]></category>
		<category><![CDATA[පාඩම්]]></category>
		<category><![CDATA[html]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://etuts.tk/?p=87</guid>
		<description><![CDATA[පළමු පාඩමට ඔබ සාදරයෙන් පිළිගන්නවා.HTML මුල්ම පාඩමෙන් HTML programming language එක ගැන පහත කරුණු සාකච්ඡා කිරීමට බලාපොරොත්තු වෙනවා. • HTML කියන්නේ මොකද්ද ? • Tags කියන්නේ මොනවද? • Document එකක ව්‍යූහය. • Document එකක යොදන tags වල ව්‍යුහය. හරි&#8230;අපි එකින ...]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><span style="font-size: large;">පළමු පාඩමට ඔබ සාදරයෙන් පිළිගන්නවා.HTML මුල්ම පාඩමෙන් HTML programming language එක ගැන පහත කරුණු සාකච්ඡා කිරීමට බලාපොරොත්තු වෙනවා.<br />
•	HTML කියන්නේ මොකද්ද ?<br />
•	Tags කියන්නේ මොනවද?<br />
•	Document එකක ව්‍යූහය.<br />
•	Document එකක යොදන tags වල ව්‍යුහය.</span></p>
<p><span style="font-size: large;">හරි&#8230;අපි එකින එක බලමු&#8230;</span></p>
<ul>
<li><span style="font-size: large;">HTML කියන්නේ&#8230;.</span></li>
</ul>
<p><span style="font-size: large;">HTML කියන්නේ වෙබ් පිටු ලිවීමට එහෙම නැත්නම් නිර්මාණය කරගන්න භාවිත කරන පරිඝනක භාෂාවට.Hyper Text Markup Language කියන වාක්‍ය කෙටි කරලා තමයි HTML කියන්නෙ.වෙබ් පිටුවක් අපි ලියද්දි codes වල එකතුවකින් තමයි පිටුව ගොඩනගන්නෙ.එහෙම නැත්නම් අපි කියනවා විවිධ tags භාවිතයෙන් තමයි වෙබ් පිටුව ලියන්නේ.හොදි අපි බලමු මේ tags කියන්නෙ මොනවාද කියල.<br />
</span></p>
<ul>
<li><span style="font-size: large;">Tags කියන්නෙ&#8230;.</span></li>
</ul>
<p><span style="font-size: large;">Tags කියන්නෙ Web browser(Google chrome,Firefox,Internet Explorer,Opera mini&#8230; වගේ)එකකට කියවල ඒ අදාල විස්තරය පෙන්නන්න පුළුවන් වෙන්න HTML document එකක තියෙන codes(කේත).වෙබ් පිටුව කියවද්දී අපිට browser එකේ tags පේන්න නෑ.නමුත් අපිට පේන ඒ දර්ශනය සදහා tags බලපානවා.හැම වෙලාවේම අපි tags ලියද්දි tag එක ආරම්භ වෙන්න ඕන “&lt;” ලකුණකින්.ඒ වගේම tag එකක් අවසන් කරන්න ඕන “&gt;” ලකුණකින්.මම මේ පාඩමේදී codes ලිවීමට භාවිත කරන්නේ Note pad එක.මේ සදහා ඔබට අවශ්‍ය නම් Dreamweaver වගේ මෘදුකාංගයක් භාවිත කරන්නත් පුළුවන්.<br />
දැන් අපි tag එකක් ලියන ආකාරය සහ එය ක්‍රියා කරන ආකාරය බලමු. මුලින්ම Note pad වීවෘත කරගෙන පහත codes ලියා බලමු.</span></p>
<p><img src="http://i.imgur.com/5k3Mv.jpg" alt="img1" /></p>
<p><span style="font-size: large;">ඔයාල මේ විදියට Note pad ඒකේ ලියාගත්ත codes, save කරගන්න ඕන .html කියන file type එකට. ඒක කරන්නේ මේ විදියට.<br />
File=&gt;Save As=&gt; Save As dialogue box ඒකේදී file name එක අපි my first web.html ලෙස type කරමු.<br />
Save as type එක All files ලෙස සකසමු.<br />
ඉන් පසු save බොත්තම  click කර  Desktop එකට Save කර ගමු.</span></p>
<p><img src="http://i.imgur.com/kALMw.jpg" alt="img2" /></p>
<p><img src="http://i.imgur.com/qhFT1.jpg" alt="img3" /></p>
<p><span style="font-size: large;">එය save වූ පසු මෙසේ දිස් වේවි.</span></p>
<p><img src="http://i.imgur.com/csvA8.jpg" alt="img4" /></p>
<p><span style="font-size: large;">දැන් ඒ මත double click කලොත් ඔබට එය  පහත පරිදි දිස් වේවි</span></p>
<p><img src="http://i.imgur.com/ly5KO.jpg" alt="img5" /></p>
<p><span style="font-size: large;">ඔබ අපි ලියු code එක සහ tag එක පිළිබඳ ඉදිරියේදී කතා කරන නිසා ඒ ගැන ඔබට අපැහැදිලිනම් කලබල විය යුතු නැත. අප ඒ ලියා බැලුවේ tag ක් ක්‍රියා කරන්නේ කෙසේද කියා පමණි.</span></p>
<ul>
<li><span style="font-size: large;">හොඳයි දැන් අපි බලමු  HTML document එක ව්‍යුහය ගැන.</span></li>
</ul>
<p><span style="font-size: large;">හැම HTML document එකක අවම වශයෙන් පහත තියෙන tags තියෙනවා.මේ තියෙන්නේ page ක් කියල අපිට කියන්න පුළුවන් අවම codes ප්‍රමාණයකින් හදන්න පුළුවන් HTML document එකක්.</span></p>
<p><img src="http://i.imgur.com/Rluye.jpg" alt="img6" /></p>
<p><span style="font-size: large;">HTML අකුරු වලට සංවේදී(case sensitive) භාෂාවක් නොවන නිසා ඔබ &lt;title&gt; ලෙස ලිව්වත් &lt;TiTLE&gt;ලෙස ලිව්වත් එය ප්‍රශ්නයක් නොවේ.</span></p>
<ul>
<li><span style="font-size: large;">අපි ඊ ලඟට බලමු Document එකක යොදන tags වල ව්‍යුහය ගැන&#8230;</span></li>
</ul>
<table style="height: 200px; width: 500px;" border="1" align="center">
<tbody>
<tr>
<td style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">&lt;HTML&gt;&#8230;&lt;/HTML&gt;</span></td>
<td><span style="font-size: medium;">මෙහිදී වීවෘත කරන ලද හා වසන ලද මෙම tags වලින් ඒ අතර ඇති විස්තරය ආරම්භ කරන ස්ථානය සහ අවසන් කරන ස්ථාන පිළිබද දන ගැනීමට web browser  එකට ඉඩ සලසයි.</span></td>
</tr>
<tr>
<td><span style="font-size: medium;">&lt;HEAD&gt;&#8230;&lt;/HEAD&gt;</span></td>
<td><span style="font-size: medium;">මේ &lt;HEAD&gt; යන්නෙන් document එක පිලිබඳ පොදු අදහසක් ඉදිරිපත් කරයි. එමෙන්ම අනෙක් document අතර ඇති සබඳතාව පිළිබඳවද අදහසක් ඉදිරිපත් කරන අතර මෙමගින් document එකේ අන්තර්ගතය ගැන යමක් ඉදිරිපත් කරයි.</span></td>
</tr>
<tr>
<td><span style="font-size: medium;">&lt;TITLE&gt;…&lt;/TITLE&gt;</span></td>
<td><span style="font-size: medium;">මෙම &lt;TITLE&gt; යන්න මුලින් සදහන් කල&lt;HEAD&gt; යන්නට ඇතුලත් tag කි.&lt;TITLE&gt; මගින් ඔබ භාවිත කරන web browser එකෙහි browser window එකෙහි,මෙන්ම bookmark වලද  ඔබ &lt;TITLE&gt;&#8230;&lt;/TITLE&gt; අතර type කල වචනය පෙන්වයි.එය යමක් සවිස්තරාත්මකව තෝරා ගැනීමේදී වැදගත් වේ.</span></td>
</tr>
<tr>
<td><span style="font-size: medium;">&lt;BODY&gt;&#8230;&lt;/BODY&gt;</span></td>
<td><span style="font-size: medium;">&lt;BODY&gt; යන්න මගින් document එකෙහි අඩංගු කරන සියලු කරුණු ඇතුලත් වෙයි.මෙම &lt;BODY&gt; tag එකට විවිධ උපලක්ෂණ ඇතුලත් වේ.ඒවා නම්; </span></p>
<ul>
<li><span style="font-size: medium;">“BACKGROUND=” පසුබිම සඳහා අපට ඇතුලත් කිරීමට අවශ්‍ය පින්තුර වේ නම් ඒවා මේ මගින් ඇතුලත් කල හැක.</span></li>
</ul>
<p><span style="font-size: medium;">උදා:-</span></p>
<p><span style="font-size: medium;">&lt;BODY BACKGROUND=”picturename.jpg”&gt;</span></p>
<p><span style="font-size: medium;">&lt;/BODY&gt;</span></p>
<ul>
<li><span style="font-size: medium;">“BGCOLOUR=”මෙමගින් අපට අවශ්‍ය පසුබිම් වර්ණයක් වේ නම් එය යෙදිය හැක.</span></li>
</ul>
<p><span style="font-size: medium;">උදා:-</span></p>
<p><span style="font-size: medium;">&lt;BODY BGCOLOUR=”FFFFFF”&gt;</span></p>
<p><span style="font-size: medium;">&lt;/BODY&gt;</span></p>
<p>&nbsp;</p>
<p><span style="font-size: medium;">මෙසේ යෙදුවහොත් පසුබිම සුදු වර්ණයෙන් දිස්වේ.</span></p>
<p><span style="font-size: medium;">එය මෙසේද යෙදිය හැක.</span></p>
<p><span style="font-size: medium;">&lt;BODY BGCOLOUR=”WHITE”&gt;</span></p>
<p><span style="font-size: medium;">&lt;/BODY&gt;</span></p>
<ul>
<li><span style="font-size: medium;">“LINK=” ඔබ දැනට නොබැලූ  පිටු වල ඇති link සදහා වෙනම වර්ණයක් යෙදිය හැක.</span></li>
</ul>
<p><span style="font-size: medium;">උදා:-</span></p>
<p><span style="font-size: medium;">&lt;BODY LINK=”#0C6249”&gt;</span></p>
<p><span style="font-size: medium;">ඉහත පරිදි code ලියු පසු ඔබ දැනට නොබැලු පිටු වල ඇති links නිල් පැහැයෙන් දිස්වේ.</span></p>
<ul>
<li><span style="font-size: medium;">“VLINK=” මෙමගින් ඔබ දැනට බැලූ පිටු වල ඇති links සඳහා වෙනම  ලබා දිය හැක.</span></li>
</ul>
<p><span style="font-size: medium;">උදා:-</span></p>
<p><span style="font-size: medium;">&lt;BODY VLINK=”#800080”&gt;</span></p>
<p><span style="font-size: medium;">මෙලෙස යෙදුවහොත් ඔබ නොබැලූ පිටු වල ඇති links රතු පැහැයෙන් දිස්වේ.</span></p>
<ul>
<li><span style="font-size: medium;">“ALINK=”මෙම tag එක යෙදු විට අප එම අවස්ථාවේ භාවිතා කරන සක්‍රියව පවතින link 1 ට වර්ණයක් ලබාදේ.</span></li>
</ul>
<p><span style="font-size: medium;">උදා:-</span></p>
<p><span style="font-size: medium;">&lt;BODY ALINK=”#FFBC”&gt;</span></p>
<p><span style="font-size: medium;">&lt;/BODY&gt;</span></p>
<p><span style="font-size: medium;">මෙලෙස codes ලියු පසු සක්‍රියව ඇති links කහ පාටින් පෙන්වයි.</span></p>
<ul>
<li><span style="font-size: medium;">”TEXT=” මෙම tag එක මගින් අදාල පිටුවෙහි ඇති අකුරු(text) වලට වර්ණයක් ලබා දිය හැක.</span></li>
</ul>
<p><span style="font-size: medium;">උදා:-</span></p>
<p><span style="font-size: medium;">&lt;BODY TEXT=”#00006A”&gt;</span></p>
<p><span style="font-size: medium;">&lt;/BODY&gt;</span></p>
<p><span style="font-size: medium;">මෙලෙස ලියුවහොත් අදාල පිටුවෙහි ඇති text නිල් පැහැයෙන් දිස්වේ.</span></td>
</tr>
</tbody>
</table>
<blockquote><p><span style="font-size: large;"><span style="color: #9d45e2;">වෙබ් පිටුවක් සාදන්නේ කෙසේද කියා දැනගැනීමට උත්සුක වන ඔබට ඒ පිළිබද දැනගැනීමට මෙන්න අපෙන් පුංචි ඉඟියක්,</span><br />
ඔයාලට ඕනනම් වෙබ් පිටුවක් හැදිලා තියෙන හැටි ඒ කියන්නෙ ඒ වෙබ් පිටුව දර්ශනය කරවන්න ලියල තියෙන codes බලාගන්න පුළුවන් විදියක් තමයි මේ&#8230;<br />
ඔබ භාවිතා කරන්නේ Internet explorer web browser එක නම් ඔයාල වෙබ් පිටුවකට ගියාම ඒ පිටුව මත mouse එකේ right click කර එන මෙනු ඒකෙන් view source කියන තැන click කරන්න. එතකොට ඒ වෙබ් පිටුවට අදාල codes ටික ඔයාලට බලාගන්න පුළුවන්.<br />
මෙහෙම බලල වෙබ් පිටු ලියන හැටි ගැන යම්  අවබෝධයක් ලබා ගන්න පුළුවන් ඔයාලට.<br />
හැබැයි මෙහෙම බලන්න පුළුවන් වෙන්නේ HTML language ඒකෙන් ලියල තියෙන වෙබ් පිටු විතරයි.</span></p></blockquote>
<p><span style="font-size: large;">හොඳයි&#8230;.අපි දැන් පොඩි අභ්‍යාසයක් කරලා බලමු..මේ codes ටික note pad එකේ type කරලා මම කලින් කියා දීපු විදියට save කරලා ඔයාල කැමති web browser එකකින් ඔපෙන් කරලා බලන්නකෝ&#8230;</span></p>
<p><span style="font-size: large;"> </span><br />
<code><span style="font-size: large;">&lt;HTML&gt;<br />
<span style="font-size: large;">&lt;HEAD&gt;<br />
<span style="font-size: large;">&lt;TITLE&gt;My first web page &lt;/TITLE&gt;<br />
<span style="font-size: large;">&lt;/HEAD&gt;<br />
<span style="font-size: large;">&lt;BODY BG COLOUR=”#800080” TEXT=”#FFFFFF”&gt;<br />
<span style="font-size: large;">&lt;/BODY&gt;<br />
<span style="font-size: large;">&lt;/HTML&gt;</span></span></span></span></span></span></span></code></p>
<p><span style="font-size: large;">මේ codes වල tags අතර තියෙන වචන ඔයාලට කැමති විදියට වෙනස් කරලා ඔයාලට කැමති විදියට මේ පුංචි වෙබ් පිටුව වෙනස් කරලා බලන්න.</span></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://etuts.tk/html-1st-lesson/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>පරිගණක භාෂාවල පරිණාමය Evolution Of Computer Language</title>
		<link>http://etuts.tk/evolution-of-computer-language/</link>
		<comments>http://etuts.tk/evolution-of-computer-language/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 27 Apr 2012 16:37:11 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Nirmal</dc:creator>
				<category><![CDATA[විශේෂාංග ලිපි]]></category>
		<category><![CDATA[featured]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://etuts.tk/?p=79</guid>
		<description><![CDATA[ආයුබෝවන්! අපි හිතමු පරිගණකයක් මගින් ගැටලුවක් විසඳ ගන්න යනවා කියලා, එහෙනම් පරිගණකය මඟින් එම ගැටලුව විසඳීමේ දී ගැටලුව විසඳිය යුතු අකාරය පරිගණකයට තේරුම් ගන්න පුළුවන් භාෂාවකින්, විධාන (command) ගොඩක එකතුවක් විදිහට පරිගණකගත කරන්න ඕනේ.මේ විදිහට අපේ පරිගණකයට සෘජුවම තේරුම් ගන්න පුළුවන් ...]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><span style="font-size: large;">ආයුබෝවන්!<br />
අපි හිතමු පරිගණකයක් මගින් ගැටලුවක් විසඳ ගන්න යනවා කියලා, එහෙනම් පරිගණකය මඟින් එම ගැටලුව විසඳීමේ දී ගැටලුව විසඳිය යුතු අකාරය පරිගණකයට තේරුම් ගන්න පුළුවන් භාෂාවකින්, විධාන (command) ගොඩක එකතුවක් විදිහට පරිගණකගත කරන්න ඕනේ.මේ විදිහට අපේ පරිගණකයට සෘජුවම තේරුම් ගන්න පුළුවන් භාෂා, යන්ත්‍ර භාෂා කියලා හඳුන්වනවා.ඉංගිරිසියෙන් කියන්නේ Machine Languages කියලා.සාමාන්‍යයෙන් මේ Machine Languages වල අඩංගු විධාන සහ එම විධාන වල ස්වරුපය පරිගණකයේ Processor( සකසනය ) වර්ගය මත රඳා පවතිනවා.ඒ කිව්වේ විවිධ වර්ගවල Processor වලට තේරුම් ගන්න පුළුවන් භාෂා වල ස්වරූපය එකිනෙකට වෙනස් වෙනවා.</span></p>
<p><span style="font-size: large;">උදාහරණයක්‌ විදිහට Intel Family එකේ Processorයක් සඳහා නිර්මාණය කරලා තියන Machine Languages, SPARC family එකේ Processor වල Machine Languages වලට වඩා වෙනස් වෙනවා.ඒඋනත් බොහෝ දුරට සමාන වූ Machine languages ක්‍රියාකරවීම සඳහා නිර්මාණය වුණු Processor වර්ගද අද වෙළඳපොලේ දකින්න පුළුවන්.උදාහරණයක්‌ විදිහට Pentium සහ AMD processor වර්ග ගන්න පුළුවන්.</span></p>
<p><span style="font-size: large;">විවධ processor වර්ග සඳහා විවිධ Machine languages හඳුන්වා දී තිබුනත් ඒ ඔක්කොම Machine languages වලට පොදු වුණු එක් සුවිශේෂ ලක්ෂණයක් තියනවා.එනම් සියලු machine languages වල සියලු විධාන 0 සහ 1 සංකේතයන්ගෙන් පමණක් සමන්විත වීම.පරිගණක වැනි ඉලෙක්ට්‍රොනික යන්ත්‍ර වලට සංකේත දෙකකට පමණක් සිමා වූ ද්විමය භාෂාවන් ( Binary Language  ) තේරුම් ගැනීමට හැකිවීම මෙයට හේතුව ලෙස කියන්න පුළුවන්.මේ විදිහට ද්විමය කේතයන් මත base වූ පරිගණක භාෂා පහළ මට්ටමේ භාෂා ( Low Level Languages ) ලෙස අපිට හඳුන්වන්න පුළුවන්.</span></p>
<p><span style="font-size: large;">මෙවැනි පහළ මට්ටමේ භාෂා අපිට එදිනෙදා පරිගණක ක්‍රියාකරවීම සඳහා භාවිතයට අසීරුයි.ඒත් අපේ පරිගණකයට සෘජුවම තේරුම්ගන්න පුළුවන් කාර්යක්ෂම භාෂා විශේෂයක් විදිහට හඳුන්වන්න පුළුවන්.මෙම හේතුව නිසා Machine languages නැතහොත් Low level languages පරිගණකයට ගොඩක් සමීප අපිට දුරස් පරිගණක භාෂා කියලා කිව්වොත් හරි.Machine languages භාවිතා කරලා විධාන දෙන එක අසීරු නිසා, මේ සඳහා අපිට සමීප පහසුවෙන් හසුරවන්න පුළුවන් පරිගණක භාෂා විශාල ප්‍රමාණයක් නිර්මාණය කරලා තියනවා.මෙම භාෂා ඉහළ මට්ටමේ පරිගණක භාෂා (High Level Languages ) කියලා හඳුන්වනවා.VB, C සහ PHP මේවට උදාහරණ ලෙස ගන්න පුළුවන්.</span></p>
<p><span style="font-size: large;">මොකක්හරි වැඩක් පරිගණකයෙන් කර ගැනීම සඳහා පරිගණක භාෂාවක් අනුසාරයෙන් ගොනුකළ ප්‍රකාශයන්ගේ එකතුවක්, පරිගණක ක්‍රම ලේඛයක් (Computer Programme) ලෙස හඳුන්වනවා.මෙම ප්‍රකාශයන්ගෙන් සමහරක් ක්‍රියාකරවීමට පුළුවන් විධාන වන අතර අනෙක් ඒවා ප්‍රකාශ විධානයන් නෙමෙයි.මෙවැනි විධානයන් නොවන ප්‍රකාශන මඟින් ක්‍රමලේඛ පහසුවෙන් තේරුම් ගැනීමට අවශ්‍යය තොරතුරු ( උදාහරණයක්‌ විදිහට ගත්තොත් comments ) මෙන්ම ක්‍රමලේඛයක් machine language එකකට පරිවර්තනය කිරීමට අවශ්‍යය තොරතුරු සපයා දෙනවා.C, VB ,PHP වැනි පරිගණක භාෂා අපිට පහසුවෙන් තේරුම්ගැනීමට පුළුවන් වුවත් මෙම භාෂා පරිගණකයට සෘජුවම තේරුම්ගන්න බෑ.එබැවින් මෙම High level languages මඟින් තැනූ ක්‍රමලේඛයන් පරිගණකය ක්‍රියාකරවීමට කලින් පරිගණකයට තේරුම් ගන්න පුළුවන් Low level language එකකට පරිවර්තනය කරන්න ඕනේ.උදාහරණයක්‌ විදිහට ගත්තොත් අපිට කියවගන්න බැරි ඉංග්‍රීසියෙන් තියන මොකක්හරි මගුලක් සිංහලට පරිවර්තනය කරනවා වගේ.මෙම ක්‍රියාවලිය භාෂා පරිවර්තනය ( Language Translation ) හෝ සම්පාදනය ( Compilation ) ලෙස හඳුන්වනවා.</span></p>
<p><span style="font-size: large;">ආරම්බයේ සිට අද වෙනකල් බිහිවී ඇති සියලුම පරිගණක භාෂාවන් ඒවගේ විධානයන්ගේ ස්වරූපය අනුව කොටස් 4කට වෙන් කරන්න පුළුවන්.</span></p>
<ul>
<li><span style="font-size: large;">පළමු පරම්පරාවේ පරිගණක භාෂා හෝ යන්ත්‍ර භාෂා ( Machine Languages )</span></li>
<li><span style="font-size: large;">දෙවන පරම්පරාවේ පරිගණක භාෂා හෝ එසෙම්බ්ලි භාෂා ( Assembly Languages )</span></li>
<li><span style="font-size: large;">තුන්වෙනි පරම්පරාවේ පරිගණක භාෂා හෝ ඉහළ මට්ටමේ භාෂා ( High Level Languages)</span></li>
<li><span style="font-size: large;">හතරවෙනි පරම්පරාවේ පරිගණක භාෂා හෝ නිර්මාපිත භාෂා ( Artificial Languages )</span></li>
</ul>
<p><span style="font-size: large;">පරිගණක භාෂාවන්ගේ පරිණාමයට බලපෑ මුලික හේතු කිහිපයක් තියනවා.ඒවානම්,</span></p>
<ol>
<li><span style="font-size: large;">පරිගණක වල මිල ක්‍රමයෙන් පහත වැටීම හා පරිගණක සාමාන්‍යය පුද්ගලයෙකුට මිලදී ගතහැකි උපකරණයක් බවට වීම.</span></li>
<li><span style="font-size: large;">පරිගණක වල ධාරිතාවයන් ( Storage ) හා දත්ත සැකසීමේ වේගය( Processing Speed ) ක්‍රමයෙන් වැඩිවීම.</span></li>
<li><span style="font-size: large;">පරිගණක වල විශාලත්වය පොඩි වීම.</span></li>
<li><span style="font-size: large;">පරිගණක විවිධ කාර්යයන් මෙන්ම සංකීර්ණ කාර්යයන් සඳහා යොදාගැනීම.</span></li>
</ol>
<p><span style="font-size: large;">පරිගණක භාෂාවන්ගේ විකාශනයේ දී දකින්න පුළුවන් මුලික ලක්ෂණයක් වෙන්නේ එම භාෂා ක්‍රමයෙන් අපිට පහසුවෙන් තේරුම්ගන්න පුළුවන් විදිහට සහ භාවිතයට පහසු භාෂාවක් සේ විකාශනය වීම.</span></p>
<p><span style="font-size: large;">පළමු පරම්පරාවේ පරිගණක භාෂා<br />
සියලුම Machine languages මේ ගණයට අයත්වෙනවා.අපි බලමු මේ භාෂා වලට පොදු වූ ලක්ෂණ මොනවද කියලා,</span></p>
<ul>
<li><span style="font-size: large;">සියලු විධාන 0 සහ 1 යන ද්විමය කේත භාවිතයෙන් ප්‍රකාශ කළයුතු වීම.</span></li>
<li><span style="font-size: large;">වැඩහටහන් සම්පාදනය හා විධාන පරිගණකයට ඇතුලත් කිරීම ඉතාම සංකීර්ණ කාර්යයක් වීම.</span></li>
<li><span style="font-size: large;">යන්ත්‍රයේ වර්ගය මත යැපෙන භාෂාවක් වීම.ඒ කිව්වේ එක් වර්ගයක processor සඳහා සම්පාදනය කල ක්‍රමලේඛයන් වෙනස් processor වර්ගයක් මත ක්‍රියාත්මක කල නොහැකි වීම.</span></li>
<li><span style="font-size: large;">පරිගණයේ විවිද දෘඩාංග පිළිබඳව හොඳ දැනීමක් තිබිය යුතු වීම.</span></li>
</ul>
<p><span style="font-size: large;">දෙවන පරම්පරාවේ පරිගණක භාෂා</span><br />
<span style="font-size: large;">මෙම වර්ගයේ භාෂා 0 හා 1 යන ද්විමය සංකේත පමණක් භාවිතයෙන් ක්‍රමලේඛ ගොඩනැගීමට ඇති අපහසුතාව මඟහැරීම සඳහා බිහිවූ භාෂා විශේෂයකි.මෙම වර්ගයේ භාෂාවන් ගෙන් සම්පාදිත ක්‍රමලේඛ පරිගණකයට සෘජුවම ක්‍රියාකරවීමට නොහැකිය.ඒ සඳහා Assembler නම් වූ භාෂා පරිවර්තකයන් මගින් එම ක්‍රමලේඛ හෝ විධානයන් අදාල යන්ත්‍ර භාෂාවට පරිවර්තනය කරන්න ඕනේ.අපි බලමු මේ භාෂා වලට පොදු වූ ලක්ෂණ මොනවද කියලා,</span></p>
<ul>
<li><span style="font-size: large;">විධාන ADD  , SUB වැනි සරල සංකේත නාමයන් මගින් දැක්වීම.</span></li>
<li><span style="font-size: large;">සරල සංකේත නාම භාවිතයෙන් පරිගණක මතකයේ දත්ත ගබඩා කිරීමට හා නැවත ලබාගැනීමට හැකිවීම.</span></li>
<li><span style="font-size: large;">ක්‍රම ලේඛයන් නිදොස් කිරීම ( Debugging ) යන්ත්‍ර භාෂා ක්‍රමලේඛ නිදොස් කිරීමට වඩා පහසුවීම.</span></li>
<li><span style="font-size: large;">යන්ත්‍ර මත යැපෙන භාෂාවන් වීම.</span></li>
<li><span style="font-size: large;">ක්‍රමලේඛ ලිවිම සඳහා දෘඩාංග පිලිබඳ හොඳ දැනුමක් අවශ්‍ය වීම.</span></li>
</ul>
<p><span style="font-size: large;">තුන්වන පරම්පරාවේ පරිගණක භාෂා<br />
වර්තමානයේ භාවිතා වන C, VB වැනි පරිගණක භාෂා මේ ගණයට අයත් වෙනවා.මේ භාෂාද එසෙම්බ්ලි භාෂා මෙන් ම පරිගණකයට සෘජුවම තේරුම් ගැනීමට නොහැකියි.එමනිසා භාෂා පරිවර්තක මෘදුකාංගයක් මගින් මෙම භාෂාවන්ගෙන් ලියවුනු ක්‍රමලේඛ අදාල පරිගණකයේ යන්ත්‍ර භාෂා වලට පරිවර්තනය කරගන්න ඕනේ.අපි බලමු මේ භාෂා වලට පොදු වූ ලක්ෂණ මොනවද කියලා,</span></p>
<ul>
<li><span style="font-size: large;">ඉංග්‍රීසි වැනි අපිට සමීප භාෂාවන් මත පදනම් වී තිබීම.</span></li>
<li><span style="font-size: large;">යන්ත්‍ර මත යැපෙන භාෂාවක් නොවීම.</span></li>
<li><span style="font-size: large;">ක්‍රමලේඛ ලිවීමට හා ඒවා නිදොස් කිරීමට පහසු වීම.</span></li>
</ul>
<p><span style="font-size: large;">හතරවන පරම්පරාවේ පරිගණක භාෂා<br />
ක්‍රමලේඛ ලිවීම සඳහා ගත කළයුතු කාලය අඩු කිරීමේ අරමුණින් නිර්මාණය වූ භාෂා මෙම වර්ගයට අයත් වෙනවා.</span></p>
<ul>
<li><span style="font-size: large;">ඉංග්‍රීසි වැනි මානව භාෂාවන්ට ඉතා සමීප වීම.</span></li>
<li><span style="font-size: large;">සාමාන්‍ය මිනිස්සුන්ටකෙටි කාලයකින් ඉගෙන ගැනීමට හැකි වීම.</span></li>
<li><span style="font-size: large;">ඉතා අඩු හෝ අවම  විධාන සංක්‍යාවකින් කාර්යයන් කරගැනීමට හැකි වීම.</span></li>
</ul>
<p><span style="font-size: large;">පරිගණක භාෂා පරිවර්තනය - Programming Language Translation</span><br />
<span style="font-size: large;">පරිගණකයට සෘජුවම ක්‍රියාකරවීමට හැකිවෙන්නේ 0 හා 1 යන ද්විමය කේතයන් මත පදනම් වූ යාන්ත්‍රික භාෂාවක් පමණක් කියලා අපි දැන් දන්නවනේ.එමනිසා යාන්ත්‍රික නොවන එසෙම්බ්ලි වැනි දෙවැනි හා තුන්වැනි පරම්පරාවේ භාෂාවන්ගෙන් ලියවුනු ක්‍රමලේඛ හෝ විධාන පරිගණකයක් තුළ ක්‍රියාත්මක කිරීමට පෙර පරිගණකයට තෙරුම්ගතහැකි යාන්ත්‍රික භාෂා බවට සුදුසු පරිගණක මෘදුකාංගයක් මගින් පරිවර්තනය කරගන්න ඕනේ,මෙසේ එක් පරිගණක භාෂාවක් තවත් භාෂාවකට පරිවර්තනය කිරීමේ ක්‍රියාවලිය පරිගණක භාෂා පරිවර්තනය (Translation) ලෙස හඳුන්වනවා.මෙම කාර්යය සඳහා භාවිතා කළ හැකි ප්‍රධාන ක්‍රමවේද තුනක් තියනවා.</span></p>
<ul>
<li><span style="font-size: large;">සම්පාදක (Compilers) භාවිතය.</span></li>
<li><span style="font-size: large;">අර්ථ වින්‍යාසක (Interpreters) භාවිතය.</span></li>
<li><span style="font-size: large;">ඉහත සංකලන දෙක භාවිතය.</span></li>
</ul>
<p><span style="font-size: large;">Compilers සහ Interpreters යනු පරිගණක භාෂා පරිවර්තක මෘදුකාංග වර්ග දෙකකි.</span></p>
<p><span style="font-size: large;">සම්පාදක &#8211; Compilers</span></p>
<p><span style="font-size: large;">සම්පාදක වර්ගයේ මෘදුකාංග මගින් ක්‍රමලේඛයේ ඇති සියලු විධාන එකවර යාන්ත්‍රික භාෂාවට හැරවීම සිදු කරනවා.මෙසේ ක්‍රමලේඛය නැවත පරිවතනයකින් තොර ව විවිධ දත්ත සඳහා ක්‍රියාත්මක කරන්න පුළුවන්.C, FORTRAN පරිගණක භාෂා සම්පාදක මේ සඳහා උදාහරණ විදිහට ගන්න පුළුවන්.<br />
සම්පාදක මගින් භාෂා පරිවර්තනයේදී පරිවර්තනය සඳහා යොදාගන්නා මුල් ක්‍රමලේඛය ප්‍රභව ක්‍රමලේඛය( Source Programme) ලෙසද පරිවර්තනයෙන් පසු ලබාගන්නා ක්‍රමලේඛය විෂය ක්‍රමලේඛය (Object Programme)ලෙසද හඳුන්වනවා.භාෂා සම්පදකයක් මගින් සිදුවන ප්‍රධාන ක්‍රියාවලිය වන්නේ ප්‍රභව ක්‍රමලේඛය, විෂය ක්‍රමලේඛයට පරිවර්තනය කිරීමයි.භාෂා පරිවර්තන ක්‍රියාවලියේදී පරිගණක පරිවර්තකයා (Translator) සිදුකරන තවත් ප්‍රධාන කාර්යයක් නම් ප්‍රභව ක්‍රමලේඛයහි ඇති වැරදි හඳුනා ගැනීමයි.වැරදි සහිත ක්‍රමලේඛ පරිවර්තකයන් මගින් විෂය ක්‍රමලේකනයට පරිවර්තනය කළ නොහැකියි.එමනිසා ක්‍රමලේඛනයන් ගේ ඇති සියලු වැරදි හඳුනා ගැනීම හා නිදොස් කිරීම මෙම ක්‍රියාවලියේ දී සිදු කළ යුතුය.මෙසේ ක්‍රමලේකනයන්ගේ ඇති වැරදි හඳුනා ගැනීම සහ වැරදි නිදොස් කිරීමේ ක්‍රයාවලිය &#8216;Debugging&#8217; ලෙසද ක්‍රමලේඛනයන්ගේ ඇති වැරදි &#8216;Bugs&#8217; ලෙසද හඳුන්වනවා.</span></p>
<p><span style="font-size: large;">අර්ථ වින්‍යාසක &#8211; Interpreters</span></p>
<p><span style="font-size: large;">අර්ථ වින්‍යාසක මෘදුකාංග මගින් මුළු ක්‍රමලේකයම එකවර යාන්ත්‍රික භාෂාවකට පරිවර්තනය කිරීම සිදු නොවේ.මෙහිදී සිදුවන්නේ ක්‍රමලේඛයේ අන්තර්ගත විධාන එකිනෙක ක්‍රියාත්මක කිරීමේ අවස්ථාවේදී අදාල යාන්ත්‍රික භාෂා විධාන සමුහයකට පරිවර්තනය කිරීමයි.මෙහි ප්‍රතිපලය වන්නේ මෙම වර්ගයේ ක්‍රමලේඛයක් ක්‍රියාකිරීමට ගන්න කාලය සම්පාදනය කළ ක්‍රමලේඛයට ගන්නා කාලයට වඩා වැඩියි.VB , Python මෙම වර්ගයට අයත් පරිහනක භාෂා ය.<br />
සම්පාදක හා අර්ථ වින්‍යාසක හි සංකලනයක් භාෂා පරිවර්තනය සදහා යොදා ගැනීමේදී මුලින්ම ක්‍රමලේඛයේ ඇති විධාන අතරමැදි පරිගණක භාෂාවකට පරිවර්තනය කෙරනවා.ඉන්පසු මෙම අතරමැදි භාෂාවෙන් වූ ක්‍රමලේඛය අර්ථ වින්‍යාසක මාර්ගයෙන් පරිගණකයේ ක්‍රියාත්මක කෙරෙනවා.JAVA මේකට උදාහරණයක්‌.</span></p>
<p><span style="font-size: large;">එහෙනම් ඔන්න ලිපිය අවසානයි.ප්‍රයෝජනයක් ගන්න ඇති කියලා හිතනවා.මම ගියා.ජයශ්‍රී!</span></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://etuts.tk/evolution-of-computer-language/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>ඇමෙරිකාවට පිටසක්වල ප්‍රහාරයක්</title>
		<link>http://etuts.tk/alien-attack/</link>
		<comments>http://etuts.tk/alien-attack/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 27 Apr 2012 03:27:43 +0000</pubDate>
		<dc:creator>niCkol</dc:creator>
				<category><![CDATA[විනෝදාත්මක]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://etuts.tk/?p=66</guid>
		<description><![CDATA[ආයුබෝවන්! මෙහෙම මාතෘකාවක් දැම්මම කවුරුත් බයවෙන්න ඇති අපිටත් ගහයිද කියල. නෑ.. නෑ.. අද අපි කතාකරන්න යන්නේ Battleship (2012) චිත්‍රපටය ගැන. ඉතින් සමහර අය දන්නවත් ඇති, නොදන්න අයත් ඇති. හැමෝටම දැනගන්න අපි මෙම චිත්‍රපටය ගැන තොරතුරු ටිකක් කතාකරමු. මෙම චිත්‍රපටය අධ්‍යක්ෂණය ...]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align: center;"><span style="font-size: large;">ආයුබෝවන්! මෙහෙම මාතෘකාවක් දැම්මම කවුරුත් බයවෙන්න ඇති අපිටත් ගහයිද කියල. නෑ.. නෑ.. අද අපි කතාකරන්න යන්නේ Battleship (2012) චිත්‍රපටය ගැන. ඉතින් සමහර අය දන්නවත් ඇති, නොදන්න අයත් ඇති. හැමෝටම දැනගන්න අපි මෙම චිත්‍රපටය ගැන තොරතුරු ටිකක් කතාකරමු. මෙම චිත්‍රපටය අධ්‍යක්ෂණය කර ඇත්තේ අප කව්රුත් දන්නා පීටර් බර්ග් (Peter Berg) විසින්ය. මෙය ලියා ඇත්තේ එරික් හොබෙර් (Erich Hoeber) සහ ජෝන් හොබෙර් (Jon Hoeber) විසින් වේ. ඉතින් මෙයට ප්‍රධාන රංගනයෙන් දායක වන්නේ ඇලෙක්ස්සැන්ඩර් ස්කාර්ස්ගර්ඩ් (Alexander Skarsgård), බ්රුක්ලින් ඩෙකර් (Brooklyn Decker) සහ ලයම් නීසන් (Liam Neeson). මෙහි කතා තේමාව වන්නේ තම මව්බිම වන ඇමෙරිකාවට පහරදීමට පැමිණෙන යුධ නැවකට එරිහිව නගිසිටිමයි. එහිදී ඔවුන්ගේ ඉලක්ක සොයාගෙන සහ ඒවා වැලැක්වීම මෙම චිත්‍රපටියේ බිහිසුණු අත්දැකීම් වේ. මෙය ක්‍රියාදාම, විද්‍යා ප්‍රබන්ධ සහ කුතුහලය දනවන වශයෙන් කාණ්ඩ කර තිබේ. ඉතින් මේ සියල්ල රැගත් Battleship (2012) ප්‍රේක්ෂකයා ඉදිරියට එන්නේ මැයි 18 වැනිදාය.</span></p>
<p style="text-align: center;"><span style="font-size: large;">චිත්‍රපටියේ වීඩියෝ දර්ශන කීපයක්.</span><br />

<object style="width:425px; height:344px;">
<param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/zJwNmghVYv4?version=3" />
<param name="allowScriptAccess" value="always" />
<param name="wmode" value="window" />
<param name="allowFullScreen" value="true" />
<embed src="http://www.youtube.com/v/zJwNmghVYv4?version=3" type="application/x-shockwave-flash" allowfullscreen="true" allowScriptAccess="always" wmode="window" width="425" height="344"></object>
</p>
<p style="text-align: center;">
<object style="width:425px; height:344px;">
<param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/jGT9FvjhMNU?version=3" />
<param name="allowScriptAccess" value="always" />
<param name="wmode" value="window" />
<param name="allowFullScreen" value="true" />
<embed src="http://www.youtube.com/v/jGT9FvjhMNU?version=3" type="application/x-shockwave-flash" allowfullscreen="true" allowScriptAccess="always" wmode="window" width="425" height="344"></object>
</p>
<p style="text-align: center;">
<object style="width:425px; height:344px;">
<param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/xNQm85aCg_U?version=3" />
<param name="allowScriptAccess" value="always" />
<param name="wmode" value="window" />
<param name="allowFullScreen" value="true" />
<embed src="http://www.youtube.com/v/xNQm85aCg_U?version=3" type="application/x-shockwave-flash" allowfullscreen="true" allowScriptAccess="always" wmode="window" width="425" height="344"></object>
</p>
<p style="text-align: center;"><span style="font-size: large;">චිත්‍රපටියේ දර්ශන කීපයක්.</span><br />
<img src="http://i.imgur.com/oVaBs.jpg" alt="screen" width="512" height="214" /></p>
<p style="text-align: center;"><img src="http://i.imgur.com/hzqYW.jpg" alt="screen" width="512" height="214" /></p>
<p style="text-align: center;"><img src="http://i.imgur.com/mSvNb.jpg" alt="screen" width="512" height="214" /></p>
<p><img class="aligncenter" src="http://i.imgur.com/VHbZP.jpg" alt="screen" width="512" height="214" /></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://etuts.tk/alien-attack/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>මරාගෙන මැරෙන බෝම්බ කරුවන්ගේ කතා පුවත</title>
		<link>http://etuts.tk/suicide-bomber/</link>
		<comments>http://etuts.tk/suicide-bomber/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 26 Apr 2012 11:22:02 +0000</pubDate>
		<dc:creator>niCkol</dc:creator>
				<category><![CDATA[විශේෂාංග ලිපි]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://etuts.tk/?p=60</guid>
		<description><![CDATA[ආගම මිනිසාගේ අබින් යයි පවසමින් මාක්ස් ආගම හෙලා දුටුවේය. එහෙත් ලොව මිනිස් සංහතියේ විවිඩ සංස්කෘතීන් බිහිව ඇත්තේ ආගම් පදනම්කොට ගෙනය. ආචාර දර්ම, ඇගයුම් පමණක් නොව, එදිනෙදා ජිවිතයේ බාවිතා වන විවිධ අබිචාර විධි ආගම විසින් දායාද කරන ලද දේ අතර වෙයි. ...]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align: center;"><span style="font-size: large;">ආගම මිනිසාගේ අබින් යයි පවසමින් මාක්ස් ආගම හෙලා දුටුවේය. එහෙත් ලොව මිනිස් සංහතියේ විවිඩ සංස්කෘතීන් බිහිව ඇත්තේ ආගම් පදනම්කොට ගෙනය. ආචාර දර්ම, ඇගයුම් පමණක් නොව, එදිනෙදා ජිවිතයේ බාවිතා වන විවිධ අබිචාර විධි ආගම විසින් දායාද කරන ලද දේ අතර වෙයි. ආගම විසින් මිනිස් සංහතියට දායාද කරන ලද තවත් හානිකර සංකල්පයක් නම් ආගමේ නාමයෙන් මරා දැමීම හා දිවි පිදීමයි. මේ හේතුවෙන් ලොව බොහෝ ආගම් නාමයෙන් හැලුණු රුධිර ගංගාව අපමණය. කෙටියෙන් පැවසුවහොත් අද ලොව බියට පත්කොට ඇති මරාගෙන මැරෙන බෝම්බ කරැවන්ගේ සංස්කෘතිය බිහිවූයේද ආගම් නාමයෙන් මරාදැමීමේ සංකල්පය බිහිකරගෙනය.</span></p>
<p style="text-align: center;"><img class="aligncenter" src="http://i35.fastpic.ru/big/2012/0426/30/7342ad44153d7db9b6c9290c87494a30.jpg" alt="female bomber" /> credit: doctorbulldog</p>
<p style="text-align: center;"><span style="font-size: large;">අතීතයේ ආගමේ නාමයෙන් මරාදැමීමට ද, දිවි පිදීමටද හිමිවුයේ ඉහල ස්ථානයකි. තම අගම හෝ විශ්වාසය වෙනුවෙන් දිවි පිදුවන් හැදින්වුයේ &#8220;මාටිර්&#8221; හෙවත් &#8220;ජීවිතය පුදන වීරයා&#8221; නම් ගරු නාමයෙනි. මොවුන් පිලිබදව අප ඉතිහාසය පුරාම නොමැකෙන සටහන් තබා ඇත. ඩ්‍රැ‌‍නියෙල්ගේ ග්‍රන්ථයේ සදහන් වන යුදෙව් ක්‍රිස්තියානි සම්ප්‍රදායේ ප්‍රබල අංගයක් වූ ගිනිමැලය මෙයට එක උදාහරණයකි. එම කතා පුවතට අනුව නෙබුවදඩිනිසර් රජු ශඩාග්, නෙෂාඩි හා අබඩිනිගෝ යන යුදෙව්වන් තිදෙනාට තව ආගම අතහැර දැමීම හෝ ගින්නට කැපවිය යන දෙකින් එකක් තෝරාගැනීමට නියෝග කලවිට ඔවුහු තම ආගමේ නාමයෙන් ගින්නට පැන සියදිවි නසාගැනීමට තීරණය කළහ.</span></p>
<p style="text-align: center;"><span style="font-size: large;">සෙලුසිඩි අධිරාජයාගේ පාලන අවදියේ අන්‍යාගමිකයන් වෙත ඉතා කුරිරු මරණ අත්කර දෙනු ලැබීය. ඊට හේතුව වූයේ, ඔවුන් තම ආගම දිවි දෙවැනි කොට සැලකු හෙයිනි. වරක් එක් මවකට තව සැමියාගෙන් හා දරුවන් සත්දෙනා නොයෙක් වදබන්දනවලට පාත්‍ර කොට මරා දමනු බලා සිටීමට සලසනු ලැබීය. මැකබස් ගේ හතරවන ග්‍රන්ථයට අනුව ඇයගේ බාල පුත්‍රයා මව බලාසිටියදී තමන් ගින්නට පැන දිවිනසාගත්තේය.</span></p>
<p style="text-align: center;"><img class="aligncenter" src="http://1.bp.blogspot.com/-sSHPbcfABMg/T5ktbH6uZsI/AAAAAAAAAQ0/snHQ98eZBgE/s1600/mn_tikritcarbombkk9014499x337.jpg" alt="explosion" />credit: sheikyermami</p>
<p><span style="font-size: large;">ක්‍රි.ව. 64 දී රෝමාණු ආක්‍රමණිකයන්ගෙන් මිදිය නොකකි වූ තැන ආගමේ නාමයෙන් එලියසාර් ප්‍රමුක යුදෙව් කැරළි කණ්ඩායම තම දරුවන් ඇතුළු සියලු අනුගාමිකයන් කඩුවෙන් කපා මරා දමා තම ගෙලද සිදගත්තේය. අවසානයේ ඔසඩා බලකොටුව තුලට පිවිසි රෝමාණු සොල්දාදුවන්ට හමුවුයේ තම නායකයාගේ මල සිරුර ඇතුළු මළ සිරුරු 960ක් පමණි. 1905 දී ක්‍රිස්තියානි ආගම් නායකයන් විසින් දියත් කල කුරුස යුද්ද හා ධර්මදිකරණය තවත් එවැනි නිදසුන් දෙකකි.</span></p>
<p style="text-align: center;"><img class="aligncenter" src="http://2.bp.blogspot.com/-ilaM6-9EO6Q/T5kvFWkmcOI/AAAAAAAAAQ8/M_lx0Ib2h58/s320/5_1364356i.jpg" alt="sl" /> Credit: Telegraph</p>
<p><span style="font-size: large;">යුදෙව් හා ක්‍රිස්තියානි ආගම් පමණක් නොව මුස්ලිම් අගමේද ආගම වෙනුවෙන් දිවිපිදීමේ හා මිනීමැරීම් සම්ප්‍රදාය දක්නට ලැබුණි. ජිහාඩ් නම් ශුද්ධ නාමයෙන් හදුන්වනු ලැබූ මෙම සම්ප්‍රදාය ආගම වෙනුවෙන් දිවි පිදීමටත් ආගම විශ්වාස නොකරනුවන් මරාදැමීමටත් කැපවූ එකක් විය. පුපුරන ද්‍රව්‍ය සමගින් මෙම සම්ප්‍රදාය කෙමෙන් දේශපාලන හා යුද ක්ෂේත්‍රයට පිවිස තිබේ. මැද පෙරදිග, ඉන්දියාව, වෙච්නියාව බදු රටවල්ද විශේෂයෙන්ම ශ්‍රී ලංකාවේ ද්‍රවිඩ ත්‍රස්තවාදය මේ අතුරෙන් මුල් තැන ගත්තේය.</span></p>
<p><span style="font-size: large;">මරාගෙන මැරෙන නව සම්ප්‍රදාය මුලින්ම දැකගත හැක්කේ ජපානයෙහි දෙවැනි ලෝක යුද්දයේ පුපුරන ද්‍රව්‍ය පිරවූ ගුවන්යානා වලින් ජපාන බටයෝ ප්‍රවාහනය හා යුද නැව් වෙත කඩා වැටුණු අවස්ථා කිහිපයක්ම විය.</span></p>
<p style="text-align: center;"><img class="aligncenter" src="http://4.bp.blogspot.com/-Es44_gfnt3I/T5kvIZJfqqI/AAAAAAAAARE/aFWT53ve0ZQ/s320/suicide-bomber.JPG" alt="bomber" /> Credit: TopNews</p>
<p><span style="font-size: large;">1982 වසරේ ලෙබනනයේ සිදුවූ මරාගෙන මැරෙන බෝම්බ ප්‍රහාරය, ගොඩබිම ප්‍රහාර සම්ප්‍රදායේ ආරම්භය විය. ඇමෙරික හා ප්‍රංශ තානාපති කාර්යාලවලට එල්ලවූ මරාගෙන මැරෙන ප්‍රහාර වලින් සිය ගණනකගේ ජිවිත අහිමි විය. ලොව මහා ත්‍රස්තවාදියා ලෙස හංවඩු ගසනු ලැබූ ප්‍රහාරකින් විසින් මෙහෙයවන ලද මරාගෙන මැරෙන ප්‍රහාර ගැන හැගීම්බර වීමෙන් තොරව විස්තර කළ නොහැකිය.</span></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://etuts.tk/suicide-bomber/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>

<!-- www.000webhost.com Analytics Code -->
<script type="text/javascript" src="http://stats.hosting24.com/count.php"></script>
<noscript><a href="http://www.hosting24.com/"><img src="http://stats.hosting24.com/count.php" alt="web hosting" /></a></noscript>
<!-- End Of Analytics Code -->

